Bättre skolmat för bättre resultat!

Nedskärningarna tar lång tid att sätta sig

2010-09-16T05:04:00.000-07:00

Skolinspektionen ser stora brister i skolan och skolminister Jan Björklund säger att problemen är gamla och att reformerna tar lång tid att sätta sig.

Det håller jag med om till fullo. Konsekvenserna av de förändringar och nedskärningar som har genomförts i skolan de senaste tjugo åren har börjat få effekt. Resultatet av de senaste fyra årens nedskärningar har vi sannolikt inte sett början av ännu.

Läs Skolinspektionens rapport HÄR!

Ny väg för skolpolitiken?

2010-09-15T00:06:00.000-07:00

”Vi måste diskutera fram en tredje ståndpunkt i skolfrågan”, skriver Erik Cardelus i DN Kultur (15/9) och beskriver den konstruerade polariseringen mellan vänsterns flumskola och högerns kunskapsskola som en allvarlig diskurs. Med Björklund som ivrig förkunnare av idén om att det är flummarnas fel att den svenska skolan sjunker i internationella kunskapsjämförelser har skolan inte mycket positivt att vänta.

Cardelus beklagar att det är segraren som skriver historien och menar att den hos Björklund förtjänar ”en fet rödpenna”.

Enligt färsk statistik från Skolverket underkänns i dag 11,9 procent av niondeklassarna i kärnämnena svenska, engelska eller matematik, vilket är den högsta siffran sedan 1998. En liten del av förklaringen ligger i kommunaliseringen av grundskolan, en betydligt större del i de kraftiga nedskärningar som genomförts under samma period.

Men med Björklund som självutnämnd ”sheriff i ljusblå kostym och tandglugg” är det disciplin, tidigare betyg och särbehandling som är universallösningen. Studiemotiverade ska läsa teoretiska, studietrötta ska sållas ut och gå praktiska eller lärlingsprogram. Det vore kanske inte ett så tokigt förslag – om inte regeringen samtidigt genomför en smärtsam stympning av komvux. Något som riskerar att leda till att vi får ett stort lågutbildat låglöneproletariat som kommer att få svårt att ställa om på arbetsmarknaden.

”Hur man än ser på saken vet vi att ökande klyftor, segregation och utanförskap inte är någon bra grogrund för en blomstrande skola – för alla”, skriver Cardelus.

Läs hela artikeln HÄR!

Är du lönsam, lille vän?

2010-09-06T05:00:00.000-07:00

Claudio Skubla skriver: I dag fick jag ett brev där mina barn erbjuds hjälp att ”få bra betyg och att göra skolan enklare”.

Undervisningen går till så att en lärare kommer hem till mig och hjälper mina barn med allt de behöver kunna. Undervisningen anpassas helt efter våra tider och önskemål.

Det här låter fantastiskt, eller hur, för vem vill inte att det ska gå bra i livet för ens egna barn?

Men det finns en hake. Det är inte den kommunala skolans personal som har fått utökade arbetsuppgifter, utan ett privat företag som kallar sig Studie-intensiven som, likt andra nystartade företag i en växande bransch, nu gör sina framstötar.

I takt med att resurserna i den svenska skolan avlövas, öppnas nya spännande möjligheter för fri företagsamhet – också i skolans värld!

Men den här extraundervisningen har faktiskt ett pris: 1 050 kronor kostar det för fem studietillfällen. Det är det säkert värt för den som har råd. Men de som får betala dyrt för den här förändringen, är alla de barn som saknar välbärgade föräldrar och som får se på medan de mer lyckligt lottade får ännu en gräddfil serverad.

Det börjar bli dags att uppdatera Peter Tillbergs gamla målning ”Blir du lönsam lille vän?” och framställa en ny version med budskapet ”Är du lönsam lille vän?”

Farväl till kulturen

2010-09-01T01:17:00.000-07:00

Claudio Skubla skriver: Nästa höst börjar den nya skollagen att gälla och då kommer inte ämnena bild, musik, drama eller dans att finnas på gymnasiets ordinarie schema. Det innebär att dagens unga kan gå miste om möjligheter till ökad kulturell medvetenhet, insikt i kulturella uttrycksformer och stimulans till kreativitet och nytänkande. Det får också konsekvenser för de konstnärliga högskolorna, kulturlivet, företagen och samhället som helhet.

Vetenskap och konst har alltid hängt ihop och det är viktigt att de får fortsätta att göra det. Sverige behöver skickliga kreatörer, kommunikatörer och innovatörer. För många företag är den estetiska kompetensen och det estetiska tänkandet redan i dag ett viktigt konkurrensmedel och kommer att vara än mer avgörande i framtiden.

I alla civiliserade länder har kulturen en stark position och spelar en viktig roll för samhällets utveckling, välfärd och välbefinnande. Risken är nu överhängande att konsten, musiken och teatern på sikt enbart blir en terapi och hobby för den svenska överklassen. Är det verkligen det som regeringen avsåg med den nya skollagen?

Hela frukten eller bara kärnan?

2010-08-14T12:36:00.000-07:00

I dag skriver Lena Andersson om Moderaternas nya språkdräkt och gamla politik i DN. Mycket klok analys och mycket träffande.

Läs hela artikeln HÄR!

Passa också på att läsa mitt gamla inlägg om välfärdens kärna HÄR!

Döden i skolgrytan

2010-08-11T05:31:00.000-07:00

Fabriksmaten är ett hot mot skolelevers hälsa. Det skriver Mats-Eric Nilsson och Henrik Ennart, författarna bakom boken Döden i grytan på DN Debatt 10 augusti.

Att skolmaten sällan smakar särskilt bra har jag egen erfarenhet av från besök i Stockholms skolor. Men lika illa är det ofta med det faktiska näringsinnehållet. Forskning visar att viktiga ämnen i maten förstörs i de många produktionsstegen – och att de förstörs ytterligare vid varmhållning.

Ständigt skärpta krav försvårar och fördyrar för de småskaliga producenterna och gynnar därmed den hårt processade industrimat som tillverkas allt längre ifrån de som ska äta den.

Dessutom tas det vid upphandlingar av mat till skolor ingen hänsyn till hur maten egentligen smakar. Priset styr och den som lägger det lägsta anbudet vinner.

Läs hela artikeln HÄR!

Språkstudier i högstadiet ska löna sig bättre

2010-06-14T02:50:00.000-07:00

För att få fler elever att välja att läsa ett modernt språk och också slutföra studierna föreslår regeringen en ändring i urvalsreglerna till gymnasiet: betyget för moderna språk ska få räknas som ett sjuttonde ämne när meritvärdet läggs ihop, utöver de 16 ämnen som är standard. Även ett G i ämnet språkval lönar sig då, genom att ytterligare tio poäng kan läggas till meritvärdet.

Det är ett mycket bra förslag, tycker jag. Världen krymper och att kunna tala och skriva fler språk än svenska och engelska är redan i dag en del av allmänbildningen.

Delrapport 2 - Skolmatstestet

2010-06-09T03:09:00.000-07:00

I dag sjunger 75 000 elever i Stockholms grundskolor in sommarlovet. Därför passar det bra att också jag sjunger ut en delrapport om vårens besök i Stockholms grundskolor där jag har ätit av maten som serveras och pratat med elever, skolledare och personal.

Trots att debatten om skolmaten har varit intensiv har den inte ha lett till någon märkbar förändring ute i skolorna. Det är mycket oroande eftersom maten är viktig och hör ihop med utbildningen. Studier och rapporter bekräftar att barn som äter lite eller inget till frukost och lunch blir okoncentrerade, stökiga och presterar sämre.

En snäv budget, mottagningskök och dåliga upphandlingar är förklaringen till att maten i skolan inte blir bättre.

Cirka nio kronor per portion får själva maten kosta. Det säger sig självt att kökspersonalen måste använda all sin kreativitet – inte till att skapa aptitretande, välsmakande och näringsriktiga måltider, utan till att få ihop en måltid överhuvudtaget. Man kan lugnt säga att juryn, eleverna, gör tummen ner. Enligt studier och rapporter hamnar cirka 20 procent av skolmaten i soporna.

Dessutom går utvecklingen i dag mot att skolor går samman och låter skolan med de bästa förutsättningarna laga och leverera maten till de övriga skolorna i nätverket. Cirka 60 av 135 kommunala skolor i Stockholm har så kallade mottagningskök där kökspersonalens uppgift i huvudsak är att packa upp och ställa fram de rostfria trågen med den färdiga maten.

Min erfarenhet är att den mat som serveras på skolor med mottagningskök genomgående har en lägre kvalitet än den som serveras i skolor med tillagningskök. Och då är inte maten i skolorna med tillagningskök någon höjdare.

Vägen till goda studieresultat börjar i magen. Därför måste Stockholm satsa mer pengar öronmärkta för bra råvaror och ställa högre krav på skolmatens kvalitet vad gäller smak, utseende och näringsinnehåll. Dessutom bygga om skolornas mottagningskök till tillagningskök och se till så att all skolmat alltid lagas på plats. Målet måste vara att skolmaten ska hamna i elevernas magar, och inte i soporna.

Läs hela debattartikeln HÄR!

Vem stödjer elever med särskilda behov?

2010-05-27T01:16:00.000-07:00

Hälften av lärarna tycker att skolan är dålig på att anpassa verksamheten till elevers olika förutsättningar och att de ofta saknar kompetens för att stödja extra duktiga elever och elever i behov av särskilt stöd. Det visar Skolverkets nya attitydundersökning, "Attityder till skolan 2009".

I undersökningen har 2 000 lärare i grund- och gymnasieskolan samt 4 300 elever i grundskolans årskurs 4-9 och gymnasieskolan svarat på vad de tycker om skolan.

Enligt undersökningen är dock de flesta elever nöjda med sin skola. Nio av tio elever trivs bra med sina lärare och åtta av tio elever trivs bra med skolarbetet.

Läs Skolverkets undersökning HÄR!

Skolor kränger läsk och godis till barn

2010-05-25T14:32:00.000-07:00

Enligt en färsk undersökning från Tandläkarförbundet säljer 1 av 3 högstadieskolor läsk, godis eller andra sötsaker till eleverna. Samtidigt uppger hälften av ungdomarna att de äter godis varje dag eller flera gånger i veckan. 3 av 10 säger att de dricker läsk flera gånger i veckan. Om de handlar mellanmål uppger 3 av 5 att de helst väljer läsk, godis, kaka eller bulle.

Trots den höga konsumtionen av sötsaker anser nästan hälften av drygt 1 700 niondeklassare att skolan inte ska sälja läsk eller godis. Följdriktigt kräver nu Tandläkarförbundet nolltollerans för sötsaker i skolan.

Jag tycker att det är märkligt att så många svenska skolor kan komma undan med att säga en sak på lektionstid, ”tänk på din hälsa och ät nyttigt”, och göra tvärsemot på rasterna, dvs kränga socker, godis, bullar och läsk till sina elever.

Nolltollerans mot sötsaker borde inte behöva komma som ett krav från tandläkarna. Nolltollerans borde vara en självklar ledstjärna för varje modern och uppdaterad skolledning.

Läs Tandläkarförbundets rapport HÄR!

Regeringen fuskar i betygsfrågan

2010-05-25T07:33:00.000-07:00

I DN Debatt (25/5) skriver Christian Lundahl och Anders Jönsson ett mycket bra inlägg med anledning av regeringens förslag till betyg från årskurs 6. Enligt debattörerna tillsätter regeringen snabbutredningar med uppdrag att beskriva hur men att hoppa över vad och varför. Dessutom ifrågasätter skribenterna betyg som verktyg för positiv feedback. Läs hela artikeln HÄR!

Skolmatstestet: Gärdesskolan

2010-05-25T05:06:00.000-07:00

I dag besökte jag Gärdesskolan på Östermalm för att pröva deras lunch. Gärdesskolan är en F-9-skola och ingår i Gärdesskolorna som även omfattar Hjorthagens skola och Olaus Petri skola. Totalt har de cirka 1000 elever och 160 anställda.

Gärdesskolan lagar normalt maten i egen regi men sedan början av maj pågår ett renoveringsarbete i skolans kök och diskrum. Det innebär att eleverna under resten av terminen och de första veckorna i höst får maten levererad från Sodexo och serverad på engångsmaterial. Det kan å ena sidan tyckas vara orättvist att jag kommer och prövar skolans mat under ”onormala” förhållanden. Å andra sidan är den här situationen verklighet för cirka 1000 elever i mer än en månads tid.

Så här såg dagens skolmatsedel ut:

Tallrikarna som erbjuds är små och skålformade av pappmodell. Dagens kyckling-nuggets var prefabricerade centralt hos Sodexo. Likaså den vegetariska varianten som enligt innehållsförteckningen innehöll vitkål, morot, ströbröd, vetemjöl, jäst, emulgator, dextros, majs, ris, gröna ärtor, palmolja, havregryn, stärkelse, helmjölkspulver, modifierad majsstärkelse, gräddpulver, vetestärkelse, salt, potatismjöl, vetegluten, äggvitepulver, vitlökspulver, lökpulver, vitpeppar, bakpulver, E450*, E500*, E 300* och E427e*.

Till varmrätten serverades ris och en sötsur sås som enligt beskrivningen innehöll tomatpuré, krossade tomater, äppelcidervinäger, vitlök, krossad ananas, maizena, citronsyra, grönsaksbuljong, arom, maltodextrin, vegetabilisk olja och fett, kryddor, kryddextrakt, jästextrakt, stärkelse och socker.

Salladsbuffén bestod av bl a rivna morötter, vitkål och gurka.

Så här såg min måltid ut:

Min bedömning:
Dagens kyckling-nuggets var torra och smaklösa och paneringen mjuk och sladdrig. Den vegetariska nugget-varianten var krispig men smaklös. Den sötsura såsen var intetsägande men gav trots allt måltiden lite färg. De rivna morötterna var torra men vitkålen smakade bra.

De små, skålformade papptallrikarna omintetgjorde varje försök att lägga upp maten fint, vilket förstärkte det negativa intrycket. Samtidigt pågick ombyggnadsarbetena med bilning, borrning och buller som gjorde att matsalen stundtals var omöjlig att föra ett normalt samtal i. Kort sagt: Den här lunchen förskräcker. Är det här besöket representativt för vad eleverna på Gärdesskolan tvingas stå ut med varje lunch i mer än en månad, då är det riktigt illa.

*
E 450 = Natrium-, kalium- och kalciumdifosfater
E 500 = Natriumkarbonater
E 300 = Askorbinsyra (antioxidationsmedel)
E 472 e = Mono- och diglyceriders mono- och diacetylvinsyraestrar

/Claudio Skubla

Betyg från årskurs sex

2010-05-18T01:30:00.000-07:00

I dag presenterade utbildningsminister Jan Björklund förslag om att betyg från och med höstterminen 2012 ska sättas från och med årskurs sex i grundskolan.

”Föräldrar och elever har rätt till en tydlig information om hur det går i skolan. Den elev som riskerar att få underkänt måste få veta det tidigt, så att det finns tid att höja betyget”, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Min uppfattning är att lärarna redan i dag har bra verktyg till sitt förfogande. Dialog med föräldrarna och skriftliga omdömen varje termin från första klass ger betydligt större utrymme för nyanserad information än vad betyg någonsin kan ge.

Delrapport - Skolmatstestet

2010-05-12T10:44:00.000-07:00

Efter att ha besökt ett antal skolmatsalar under våren börjar det bli dags att fundera över vad jag tycker om skolmaten utifrån vad jag hittills har sett, hört och smakat. Det vore förmätet av mig att tro att några enstaka besök på ett antal skolor i Stockholms innerstad skulle ge en representativ bild av skolmaten i Stockholms alla skolor – Därför väljer jag att se dem som enstaka stickprov från verkligheten.

Men varför detta engagemang för lite skolmat? Därför att lunchen är en av dagens viktigaste måltider för drygt en miljon elever i grundskolan. Därför att vägen till bättre studieresultat går via magen. Det är inte bara jag som säger det, det är vetenskapligt bevisat och det kan du läsa mer om HÄR, på Danmarks livsmedelsverks hemsida. Studierna visar på ett tydligt samband mellan dåliga matvanor och stökiga, okoncentrerade elever. Till skillnad mot oss vuxna är eleverna, speciellt de lite yngre, helt beroende av den mat som serveras i skolan. Tycker de inte om skolmaten är sannolikheten stor att de väljer att matskolka. Det leder till att de blir stökiga och okoncentrerade på lektionerna, vilket i sin tur påverkar övriga klasskompisars möjlighet att prestera.

Vad tycker jag om skolmaten, då? Skolmaten i de skolor jag besökt är bättre än sitt rykte, men självklart kan det bli bättre. Generellt kan man säga att de skolkök som lagar mat till många elever, bedriver en slags stordriftsverksamhet som inte är till gagn för slutresultatet. De mindre skolorna tycks ha bättre förutsättningar att sätta en personlig prägel på måltiden. Ytterst handlar det om den som lagar maten, det stöd den har från skolans ledning och, naturligtvis, pengar.

Skolans ledning måste ha ett genuint intresse för mat och se den som ett viktigt verktyg för eleverna att nå bra studieresultat. Den måste skapa bra förutsättningar och incitament för kökspersonalen och t ex lyfta in maten som en fast punkt på ledningsgruppens agenda och dagligen följa upp och ge personalen återkoppling och vidareutbildning. Dessutom behöver inköp av råvaror och upphandlingsarbetet ges mer kunskap, tid och engagemang.

Kökspersonalen måste, förutom att kunna sitt jobb, vara engagerade och ges möjlighet att använda sin kompetens till att variera maten och smakerna mer. Rivna morötter är gott, men man tröttnar nog om man ser dem varje dag.

Att våra livsmedel ständigt blir dyrare i kombination med en liten budget bidrar inte precis till att göra det enklare för kökspersonalen. Hur trollar man fram en ny god, näringsriktig måltid som ser aptitlig ut när man har 8-9 kronor per portion att disponera? det undrar jag. Så mer pengar öronmärkta för bra råvaror är en icke prutbar förutsättning om eleverna ska få bättre skolmat.

Om jag fick drömma då? Ja, då skulle det finnas en rejäl budget till riktigt bra råvaror, kunnig och engagerad kökspersonal som lagar maten på plats och som intresserar sig för inköp av råvarorna samt personal som tar upp beställning och serverar maten vid borden. Det sistnämnda skulle sannolikt skapa en lugnare atmosfär i matsalen och ge måltiden ett högre värde – eleverna skulle slippa titta ner i slafsiga, rostfria tråg och istället få maten serverad prydligt och tilltalande upplagd på sin tallrik. Omöjligt? Jag tror inte det, det handlar nog mer om att vilja.

Skolmatstestet: Johannes skola

2010-04-13T02:27:00.001-07:00

Igår besökte jag Johannes skola för att provsmaka deras mat. Skolan är kommunal och har 18 klasser från förskoleklass till årskurs 5 med 400 elever.

Skolan har ett så kallat uppvärmningskök. Det innebär i det här fallet att maten tillagas av kökspersonal i Matteus skola och levereras till Johannes skola för uppvärmning och servering.

Så här såg måndagens skolmatsedel ut:

Till kasslern serverades en brunsås och potatis som kokats i skolans kök. Det vegetariska alternativet bestod av en rotfruktsomelett. Till varmrätterna erbjöds en salladsbuffé med bland annat rivna morötter, vitkål, sallad och stora vita bönor.

Så här såg min lunch ut:

Min bedömning:
Kasslern var torr, hård och kall. Den kokta potatisen var oskalad och till konsistens och smak utmärkt. Rotfruktsomeletten smakade bra men trots namngivningen innehöll den tyvärr mest morötter. Salladsbuffén presenterades i tråkiga vita plastbyttor men var ett bra komplement till huvudrätterna.

Ta från de små och ge till de stora

2010-04-09T13:05:00.000-07:00

Enligt Stockholms stads statistik för år 2009 är förskolornas småbarnsgrupper (1-3 år) för stora i 12 av 14 stadsdelar.

Det är alltså bara två stadsdelar – Skärholmen och Östermalm – som klarar kommunfullmäktiges mål om max 14 barn i varje grupp.

På till exempel Södermalm och Kungsholmen var hela 52 procent respektive 56 procent av småbarnsgrupperna för stora.

Det vi vinner i sänkta skatter tycks våra barn förlora i omsorg...

Fel fråga för skolan

2010-04-01T00:43:00.000-07:00

”Det är med höga förväntningar, tydligare mål och individuella uppföljningar vi ska ge alla elever den kunskap de har rätt till”, skrev socialdemokratiska kommunpolitiker i gårdagens DN Debatt (31/3) med anledning av att SKL vill ändra lärarnas arbetstider.

I dag får de medhåll av DN:s ledarredaktion (1/4) som betonar att ”nyckeln till framgång ligger inte i rektorernas formella makt över lärarnas arbetstid utan i det ledarskap som utövas i klassrummen”.

I en tid när kontroll, detaljstyrning och struktur tycks vara botemedlet för det mesta i vårt samhälle är det glädjande att bli påmind om att det ännu finns andra synsätt.

Huvudfrågan i skolpolitiken måste vara hur vi kan öka andelen engagerade lärare som ser varje individ och som fokuserar på undervisning med tydliga kunskapsmål och tydlig uppföljning – inte tekniska detaljer!

Läs DN Debatt här!

Läs DN:s ledare här!

Claudio Skubla

Valfläsk till skolbarnen!

2010-03-31T02:45:00.000-07:00

I dag presenterade regeringen "en särskild satsning riktad till barn och unga". Bland annat består den av nyinrättade sommarjobb för skolungdomar i kommuner, landsting och ideella föreningar under juni-augusti i år.

Förslaget är misstänkt likt det som Mona Sahlin presenterade i Svd Brännpunkt för två veckor sedan, 18 mars 2010.

Undrar om regeringen börjar få kalla fötter. Den gick faktiskt till val år 2006 med löftet att minska utanförskapet – inte att öka det, vilket råkar vara facit.

Läs Mona Sahlins debattartikel i SvD Brännpunkt här!

Skolmatstestet: Engelbrekts skola

2010-03-31T00:18:00.001-07:00

Igår besökte jag Engelbrekts skola för att provsmaka deras mat. Skolan har nära 950 elever och omfattar årskurserna F-9. Maten tillagas på plats av skolans egen personal.

Så här såg skolmatsedeln ut:

Laxfilén var tillagad i skolans kök och som tillbehör fanns kokt potatis. Det vegetariska alternativet bestod av spaghetti med tomatsås och svamp. Till varmrätterna fanns en generös salladsbuffé med bland annat rivna morötter, vitkål, tomater, bönor och grönsaksröror.

Så här såg min laxtallrik ut:

Min bedömning:
Den ugnsbakade laxfilén var perfekt tillredd, saftig och fin i konsistensen. Den kokta potatisen var till konsistens och smak utmärkt och salladsbuffén bjöd på många aptitretande alternativ, vilket borde göra de flesta elever nöjda. Tyvärr hade jag inte möjlighet att provsmaka det vegetariska alternativet men av vad jag såg så gav den ett matigt intryck och innehöll rejält med svamp. Överlag blev jag imponerad av den höga kvaliteten på maten som, enligt skolans ledning, alltid håller en hög nivå. Ett litet minus vill jag dock ge skolan för den stökiga miljön i matsalen. En välsmakande och näringsriktig lunch är alla värda att få men en bra måltid omfattar också rätten att få äta den i en lugn och behaglig miljö.

Claudio Skubla

Skolmatstestet: Adolf Fredriks Musikklasser

2010-03-25T07:04:00.001-07:00

I dag besökte jag Adolf Fredriks Musikklasser, en skola med nära 1.100 elever och drygt 120 anställda. Skolan, som omfattar årskurserna 4-9, är med sin musikinriktning mycket populär och har alltid fulla klasser. Det ger skolledningen goda ekonomiska förutsättningar att satsa på skolmaten, vilket man också har valt att göra. Skolan har ett så kallat mottagningskök och maten lagas, enligt avtal, på Rödabergsskolan av personal från Sodexo. Varje dag kompletterar Adolf Fredriks skola den levererade maten med ytterligare några kalla alternativ på salladsbuffén, vilket de betalar extra för. Dessutom har skolan ett café- och fritidsrum som håller öppet varje dag från klockan 08.30 till 16.30 där eleverna kan köpa smörgås, youghurt, saft och frukt till självkostnadspris.

Så här såg dagens skolmatsedel ut:

Pyttipannan var prefabricerad centralt hos Sodexo och innehöll potatis, nötkött, lök och kryddor. Den vegetariska pytten, som också var prefabricerad, innehöll potatis, kålrot, morot, palsternacka, lök, rödlök och kryddor. Till varmrätten serverades rödbetor. Salladsbuffén var rejält tilltagen och innehöll förutom rivna morötter, vitkål, bönor, gurka och tomat även gröna ärtor och en pastasallad med persilja, soltorkade tomater och majs.

Så här såg min måltid ut:

Min bedömning:
Pytt i pannan var en aning torr men smakade bra, möjligen var den lite för svagt kryddad. Den vegetariska pytten bestod, trots innehållsbeskrivningen, i huvudsak av potatis med sparsamma inslag av morötter. Personligen saknade jag det stekta ägget men har viss förståelse för att man har valt bort det av ekonomiska skäl. Räddningen var definitivt den mycket generösa salladsbuffén som gjorde min tallrik till en fullt acceptabel måltid.

Claudio Skubla

Lyssna på Jamie Oliver!

2010-03-24T08:21:00.000-07:00

Kloka och självklara ord, värda att ta del av:

Claudio Skubla

Skolmatstestet: Karlbergs skola

2010-03-23T07:24:00.000-07:00

Karlberg är en F-3-skola med ca 230 elever och består av de tre skolorna Birka, Tomtebo och Karlberg. Skolorna har gemensam ledning och administration och är en av få skolor på Norrmalm som har eget tillagningskök. Enligt uppgift är hälften av råvarorna ekologiskt odlade, närproducerat är ytterligare ett kriterium i kökets inköpspolicy. Eleverna äter i sin respektive skola, vilket innebär att maten som lagas i Karlbergs kök, trots närheten, levereras med budbil till Birka och Tomtebo varje dag.

Så här såg dagens skolmatsedel ut:

Dagens vegetariska tortellini med ostfyllning serverades med en sås gjord på ost, grädde, mjölk och mjöl. Till det fanns en salladsbuffé som bland annat bestod av vitkål, rivna morötter, kesoröra med svarta oliver och marinerade champinjoner.

Så här såg min måltid ut:

Min bedömning:
Tortellinipastan smakade bra, även om jag personligen skulle ha valt en sås som kompletterade pastan lite bättre. Salladsbuffén var fräsch och bidrog till en bra helhet med både näring och matglädje – ett stort plus för kesoröran och de marinerade champinjonerna. Personalen på Karlbergs skola visar att det, trots svåra förutsättningarna med en skola utspridd i tre olika fastigheter, går att laga och servera bra, näringsriktig och tilltalande mat i skolan.

Claudio Skubla

Visst påverkas skolresultatet av dåliga matvanor

2010-03-22T07:02:00.000-07:00

I en rapport från danska livsmedelsverket fastslås det självklara: Bra och regelbundna matvanor är ett bra sätt att garantera optimal mental prestationsförmåga.

Är man hungrig kan man dessutom få svårt att koncentrera sig och hänga med i undervisningen.

Klicka här om du vill läsa den danska rapporten

Skolmatstestet: Rödabergsskolan

2010-03-18T07:03:00.001-07:00

I dag tog jag en promenad till Rödabergsskolan för att smaka deras skolmat. Skolan har ett så kallat tillagningskök och ett avtal med Sodexo. Det innebär att personal från Sodexo lagar mycket av maten på plats i skolans kök. Biffar, fiskrätter, pannkakor och andra prefabricerade rätter görs dock centralt hos Sodexo för leverans till skolan.

Så här såg dagens skolmatsedel ut:

Thaisoppan var gjord på en köttbuljong med kokosmjölk och innehöll nötfärs, broccoli, blomkål, morötter, minimajs, champinjoner, röd paprika, lök och skivad vattenkastanj och var kryddad med koriander, sambal oelek och ingefära. Dagens vegetariska soppa bestod av en tjock redning av mjölk, grädde och mjöl och med sparsamma inslag av blomkål och broccoli. Dessutom fanns mjukt bröd, ost och en mindre salladsbuffé med rivna morötter, vitkål, gurka och kikärtor.

Så här såg thaisoppan ut:

Och så här såg blomkåls- och broccolisoppan ut:

Min bedömning:
Thaisoppan smakade bra, till och med mycket bra, och innehöll rikligt med nötfärs. Soppan var kryddad med thailändskt sting, vilket fick mig att undra hur många elever som skulle uppskatta den. I min direkta närhet satt det mest högstadieelever och de åt i alla fall av soppan med god aptit. Blomkåls- och broccolisoppan var både smak- och innehållslös och skulle kunna förbättras avsevärt med en ganska blygsam insats. Att erbjuda vegetarianer ett så mycket sämre alternativ än deras köttätande kamrater borde inte få förekomma. Däremot var det mjuka brödet både gott och mjukt. Det var också bra att det fanns ost, inte minst med tanke på den proteinfattiga vegetariska soppan.

Claudio Skubla

Nedskärningar för trygghet och studiero?

2010-03-18T00:10:00.000-07:00

”En klar majoritet av skolorna visar på en budget i balans”, skriver Stockholms Utbildningsnämnds ordförande Lotta Edholm (fp) med anledning av resultatet för år 2009. Hon betonar också att arbetet med ”trygghet och studiero måste finnas högt på skolornas dagordning”.

Hur nu det ska gå till.

Bakom förra årets resultat döljer sig stora nedskärningar. Sedan år 2006 har över 900 miljoner kronor dragits undan från skolorna i Stockholm. Nära 1000 anställda har suddats bort. Stadens rektorer har tre år i rad rapporterat om behov av nya nedskärningar i verksamheten.

Samtidigt visar utbildningsförvaltningens årsredovisning att mer än hälften av Stockholms niondeklassare upplever sin skoldag som stökig.

Vad som behövs är en rejäl satsning på fler vuxna i skolan som kan vara ett stöd under lektionstid och bidra till lugn, trygghet och en vettig sysselsättning under långraster och håltimmar – till exempel läxläsning och studieteknik.

Vi behöver skyndsamt ta fram specifika lösningar utifrån skolbarnens olika behov och rikta särskilda resurser till skolor som har många barn med svaga förutsättningar.

Ska vi kunna förbättra de resultat som betyder något i skolan så måste varje elev få mer tid och uppmärksamhet – och för det krävs resurser, inte nedskärningar.

Skolmatstestet: Gustav Vasa skola

2010-03-16T06:04:00.001-07:00

I dag besökte jag Gustav Vasa skola för att smaka deras skolmat. Så här såg dagens skolmatsedel ut:

Pastan var av typen Fusilli. Kycklingsåsen bestod av småskurna bitar av kyckling, grönsaker och kryddor i en tjock redning av mjöl, mjölk och kryddor. Det vegetariska alternativet bestod av en sås med finskurna grönsaker, ost och kryddor. Dessutom fanns en mindre salladsbuffé med morotsstavar, rivna morötter, vitkål, en bönblandning och kikärtor.

Gustav Vasa skola har ett så kallat mottagningskök, vilket innebär att maten officiellt tillagas i Vasa Real för leverans till de skolor i området som har mottagningskök. I praktiken lagar Sodexopersonalen på Vasa Real enbart grytor, såser och soppor samt kokar potatis och ris. Biffar, fiskrätter, pannkakor och andra prefabricerade rätter görs centralt hos Sodexo för leverans till de skolor som har så kallade tillagningskök.

Så här såg min skollunch ut:

Min bedömning:
Pastan var underkokt, lite väl al dente för min smak, antagligen för att den inte skulle klibba ihop i serveringstråget. Kycklingsåsen var smaklös med en svag dragning åt mjölredning men själva kycklingen var okej. Den vegetariska såsen var smaklös, dessutom utan tuggmotstånd, vilket fick mig att uppskatta den sparsamt tilltagna salladsbuffén lite extra. När jag såg mig om bland skolbarnens tallrikar kunde jag dock konstatera att bara ett fåtal av dem tagit för sig av grönsakerna.

Claudio Skubla

Skolmatstestet: Matteus skola

2010-03-12T05:47:00.000-08:00

I dag besökte jag Matteus skola för att provsmaka deras skolmat. Så här såg dagens skolmatsedel ut:

Kycklinggrytan bestod av en tjock redning av mjöl, mjölk och kryddor samt sparsamt med tärningsstora kycklingbitar. Vid sidan om fanns färdigskurna paprikabitar som kunde tillsättas efter tycke och smak. Till det serverades ris. Fetaost- och spenatgratängen bestod i huvudsak av bandpasta med inslag av spenat och tärnad fetaost. Dessutom fanns en mindre salladsbuffé.

Så här såg min skollunch ut:

Min bedömning:
Kycklinggrytan var i såsigaste laget men kycklingen smakade bra. Riset var av basmatityp, torrt och smaklöst. Fetaost- och spenatgratängen var en klar besvikelse då den till största del bestod av bandpasta. Salladsbuffén tillsammans med möjligheten att ta lite av varje bidrog ändå till att göra min lunchtallrik innehållsrik. Jag hade väntat mig mer av en skola som går mot strömmen i stadsdelen och väljer att ha egen personal som lagar maten på plats.

Claudio Skubla

Dimridå i skoldebatten

2010-03-11T01:16:00.000-08:00

Lärarnas skicklighet i att undervisa ska påverka lönen, anser högeralliansen i Stockholm stad. Därför ska ett nytt meriteringssystem för lärare utredas av kommunen.

Idén kan vid en hastig läsning verka bra men hur meriteringssystemet än utformas finns det en uppenbar risk att det blir missvisande och att det på sikt spär på orättvisorna i vårt samhälle.

Det är inte bara lärarens kompetens som påverkar lektionens kvalitet. Skolans ledarskap, andelen elever med särskilda behov i relation till andelen studiemotiverade elever och deras hemförhållanden har en minst lika stor påverkan på det pedagogiska genomförandet och resultatet.

Valet av arbetsplats kan därför komma att få ännu större betydelse för lärarnas fortsatta karriär än vad det har idag. Det kommer knappast att minska segregeringen i den svenska skolan.

Sannolikt är högeralliansens förslag ett försök att skyla över skolornas ökande brist på resurser. Sedan år 2006 har över 900 miljoner kronor i resurser dragits undan från skolan bara i Stockholm. Särskilt hårt drabbade är barn i de fattigaste områdena.

Var femte svensk vill satsa RUT-pengarna på skolan

2010-03-10T13:35:00.000-08:00

LO har låtit Novus göra en opinionsundersökning bland 1 000 svenskar med anledning av RUT-debatten. RUT-avdraget kostar cirka en miljard kronor om året och Novus har frågat vad som är mest angeläget att Sverige satsar en miljard på:

Var femte svensk (22%) svarade ”anställa fler i skolan”.
Bara två procent ville satsa pengarna på RUT.

Länk till LO:s undersökning

Skolmatstestet: Vasa Real

2010-03-09T04:48:00.000-08:00

I dag besökte jag Vasa Real för att bilda mig en uppfattning om deras skolmat. Enligt skolmatsedeln skulle menyn se ut på följande vis:

På plats visade det sig att laxfilén hade blivit en hokipanett och att broccolimedaljongen hade blivit en morotsbiff.

Enligt innehållsbeskrivningen bestod hokipanetten av fiskfärs av hoki, vetemjöl, salt, majsmjöl, jäst, lökpulver, bakpulver, olja och salt. Morotsbiffen bestod av morot, potatisflingor, olja, ströbröd, lök, salt, peppar, muskot och senapspulver.

Till detta serverades kokt potatis, en kall örtsås och salladsbuffé.

Enligt skolans ledning lagas maten på plats av Sodexo men både hokipanetten och morotsbiffen hade levererats i färdigt skick till skolan och värmts upp i skolköket. Potatisen var kokt på plats. Så här såg min skollunch ut:

Min bedömning:
Hokipanetten smakade hyfsat men var lite väl mjuk i konsistensen. Att de hade bytt ut laxfilén mot en prefabricerad produkt av fiskfärs var dock en besvikelse. Morotsbiffen såg tilltalande ut men var precis som hokipanetten mjuk och med onödigt liten andel morötter i. Den fräscha salladsbuffén i kombination med den trevliga miljön förhöjde definitivt det totala intrycket och smakupplevelsen.

Claudio Skubla

Världsklass eller världskass?

2010-03-08T07:41:00.000-08:00

” Stockholm ska ha en skola i världsklass!”, läser jag i Utbildningsförvaltningens skolplan för Stockholm stad och drar en tung suck.

Begreppet ”världsklass” har spritt sig som en löpeld genom Sveriges myndigheter de senaste åren och det är ingen hejd på antalet verksamheter som nu ska vara i världsklass – allt från parkförvaltningar till järnvägar.

Men vad betyder världsklass egentligen?

Svar: Ingenting. Det är till intet förpliktigande men det låter bra. Faktum är att det inte finns något på denna planet som inte är i världsklass. Till och med Albaniens och Nordkoreas demokratiska styrelseskick och Greklands och Italiens ekonomier kan sägas vara i världsklass.

Samtidigt, på ett annat plan; säger inte de här innehållslösa fraserna en hel del om det samhälle vi i dag lever i?

Statlig skolakut lösningen?

2010-03-08T05:21:00.000-08:00

Södertälje kommun och Lärarnas Riksförbund har gjort ett gemensamt utspel där de kräver att regeringen inrättar en Skolakut för särskilt utsatta kommuner.

”Situationen i Södertälje har blivit akut med så många nyanlända på så kort tid. Just nu har vi svårt att klara en bra skolgång för alla barn”, säger Thomas Johansson, utbildningsnämndens ordförande i Södertälje.

”Staten måste välja väg och garantera långsiktigheten för den nationella skolan. Vi kräver därför att regeringen satsar på en statlig Skolakut”, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Det är svårt att inte hålla med om att situationen är akut. Södertäljes bekymmer är Stockholms och Sveriges bekymmer.

Däremot kan man fundera över om det verkligen är en statlig skolakut som är den bästa lösningen.

Hög tid att starta Sveriges tillväxtmotor

2010-02-24T00:53:00.000-08:00

Tidningen Skolvärlden har jämfört landets kommuner med varandra. Rankningen utgår ifrån statistik från Skolverket och SCB och bygger på data från sex olika delar:

- lärartäthet
- antalet lärare med pedagogisk utbildning
- kostnad per elev
- resultatet i de nationella ämnesproven
- andelen elever som har gymnasiebehörighet då de går ut årskurs 9
- andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen i årskurs 9.

Bäst är Torsås kommun och sämst är Södertälje kommun. Stockholms kommun hamnar på en föga hedrande 123:e plats strax före Svalövs kommun. Sveriges tillväxtmotor har lite att jobba på. Det är hög tid att tanka och starta motorn.

Skolvärldens lista

Gynnade gynnas nu också i skolan

2010-02-23T05:17:00.000-08:00

”Alla skolor kan bli bättre”, skriver Maud Olofsson och ledande centerpartister i dagens DN Debatt och föreslår en prestationsbonus till de grundskolor där eleverna tydligt förbättrat sina resultat.

Det är ett förslag helt i linje med högeralliansens politik och som nu gynnar de redan gynnade också i skolans värld.

Högeralliansen talar gärna om höjda kunskaper och satsningar på skolan. I själva verket har över 900 miljoner kronor i resurser dragits undan från skolan bara i Stockholm sedan år 2006. Särskilt hårt drabbade är, föga överraskande, barn i de fattigaste områdena.

”På kort tid har vi genomfört en historisk omläggning av svensk skola”, skriver Maud Olofsson triumfatoriskt. Det är bara att hålla med och beklaga och önska att Sveriges alla föräldrar har lärt sig sin läxa inför höstens val till kommun, landsting och riksdag.

DN Debatt 2010-02-23

Val och kval i skolans värld

2010-02-16T01:41:00.000-08:00

Från och med den 1 mars får Stockholms alla 6-åringar ta skeden i vacker hand och göra sig beredda på att gå i en annan skola än den där bästa kompisen från dagiset går. Stockholms stads nya skolval för stadens 147 kommunala skolor innebär att våra barn inte längre kan räkna med att få gå i den skola som ligger närmast där de bor. Föräldrarna måste göra tre val, men i praktiken innebär det att barnen kan hamna i en skola de inte ens har valt. Aktivt val, är det rådande modeordet för nyordningen i skolpolitiken.

Människor är olika - även i skolan

2010-02-14T07:42:00.000-08:00

I tidningen Stockholms City (11/2) presenterar oppositionsborgarråden Carin Jämtin och Roger Mogert fem steg för att höja nivån i Stockholms skolor. De menar att den socialdemokratiska utbildningspolitiken hittills har varit brett inriktad på att höja kvaliteten i skolan men att det nu är dags att gå vidare med mer specifika lösningar utifrån elevers olika behov. Därför vill de nu satsa mer resurser i skolan för att ge möjlighet för mer tid och engagemang i varje elevs utveckling.

Helt riktigt. Vi människor är olika och då fungerar det inte med en och samma lösning för alla – inte ens i skolans värld.

Ett litet steg för skolbarnen...

2010-02-09T01:10:00.000-08:00

I samband med vårpropositionen väntas regeringen lägga fram sitt förslag till en omarbetad skollag. Bland de ändringar som föreslås lyfts skolmaten fram som ett område för förbättringar. Medan den nuvarande lagen enbart säger att skolorna ska erbjuda eleverna lunch, sträcker sig regeringens förslag till att maten nu också ska vara näringsriktig.

Ett litet steg för skolbarnen men ett jättekliv för politiken, skulle man kunna säga.

Visst är det utmärkt att rätten till näringsriktiga mål i skolan skrivs in i skollagen. Men det räcker tyvärr inte, inte på långa vägar. Självklart måste våra skolbarn erbjudas den näring och det energitillskott de behöver för att orka prestera en hel skoldag. Men vad är vitsen med näringsriktig mat om den inte ser tilltalande ut, smakar bra eller att miljön där den ska ätas inte är rogivande och stimulerande för aptiten?

Nästa viktiga steg i ämnet blir definitivt frågan om hur vi får våra barn att äta den nyttiga maten….

Regeringens pressmeddelande

Välfärdens kärna, hur liten kan den bli?

2010-02-02T23:15:00.000-08:00

Med dagens morgontidning fick jag en bilaga, du vet, en som ser ut som en tidning men som är skriven av eller för ett företag eller organisation i hurtiga fraser. Jag brukar tycka att de är ganska skojiga att läsa, eftersom de klär sig i journalistisk form men oftast är skrivna på dålig reklamsvenska….denna morgon är det Stockholm stad som är avsändare och temat är en ”stad i förvandling”.

Jag får veta att svenska elevers prestationer i matematik inte är smickrande i ett globalt perspektiv men någon närmare jämförelse ges inte. Däremot står det att läsa att det vid stadens skolor tas nya framgångsrika grepp för att förbättra matematikundervisningen och det är – hör och häpna – ”gemensam tid” som är lösningen, vilket visar sig vara det gamla hederliga grupparbetet i ny språkdräkt…

Skolborgarrådet Lotta Edholm manifesterar att ”vi har fokuserat på kunskap, lugn och ro” och det låter ju bra. Det är inte direkt något jag avser att gå i opposition mot. Men det som jag finner intressantast i den här reklamtidningen är ett uttalande av finansborgarrådet Sten Nordin där han säger att ”vi fortsätter att prioritera välfärdens kärna: skola, förskola och äldreomsorg”.

Välfärdens kärna? Så kom den då, moderaternas omskrivning av vårt gemensamma ägande, vår välfärd. Ty med tillägget av det lilla ordet ”kärna” öppnar han och sitt parti upp för ett nytt sätt att beskriva och hantera våra förskolor, skolor och vår äldreomsorg. Det är nämligen ingen som kan säga hur liten denna kärna kan bli….kanske blir den till ett russin…framtiden är hisnande….och väldigt osäker.

Mumsfilibabba för skolbarn i Stockholm

2010-02-02T14:22:00.000-08:00

Sodexo är ett framgångsrikt företag i livsmedelsindustrin som erbjuder billiga alternativ för hårt prövade offentliga verksamheter. ”Med stor flexibilitet, kompetens och omtanke tar vi över, utvecklar och effektiviserar servicefunktioner i företag och offentlig sektor”, säger de själva i sin affärsidé.

Men vänta lite, de säger ju ingenting om smak, matglädje eller om den som ska äta maten. Fast om man tittar närmare på vad förskolebarn får för mat enligt kostdoktorn.se så förstår man ju varför. Maten är bara en biprodukt, deras affärsidé är faktiskt billiga och smidiga servicefunktioner…som vi beställer, får våra barn äta...

Innehåll i Sodexos tortellinigratäng med ost/skinka till svenska förskolebarn:
Rökt skinka (griskött, koksalt, antioxidations-medel E325 & E301, druvsocker, maltodextrin, stabiliseringsmedel E450 & E451, konserveringsmedel E250, förtjockningsmedel E407a), tortellini (durumvetemjöl), ägg, ströbröd (vetemjöl, vatten animaliskt fett från gris, salt, jäst), vegetabilisk olja, ost, tomatpulver 3,0procent, salt, örtkrydda 0,3 procent, arom vitlök), mjölk, ostcreme (mjölk, smältost av cheddarost, smör, salt, mjölksyrakultur, konserveringsmedel; sorbinsyra), hollandeisås (skummjölkspulver, modifierad stärkelse, maltodextrin, salt, vegetabiliskt fett, lök, jästextrakt, socker, äggulepulver, stabiliseringsmedel E 450, emulgeringsmedel sojalecitin, surhetsreglerande medel citronsyra & E 262, vasslepulver från mjölk, citronjuicepulver, förtjockningsmedel guarkärnmjöl, vitlök, gurkmeja, arom), snowflake (modifierad majsstärkelse E 1422), margarin (vegetabilisk olja, vatten, vassle, emulgeringsmedel härdad vegetabilisk olja, sojalecitin, salt, konserveringsmedel kaliumsorbat, arom, surhetsreglerande medel citronsyra, A- och D-vitaminer).

- Mumsfilibabba, alla barn! Jamen, vad petar ni i maten för, den är ju effektivt framkörd och serverad. Seså! Mumsfilibabba, sa jag!

Platslagat lika billigt som bortalagat!

2010-01-28T05:41:00.000-08:00

- Färsbiff, spansk, grekisk, köttbullar; allt är likadant, bara olika former, och det kallas för olika saker, säger Nicole till Radio Stockholms reporter onsdag 27 januari.

Nicole, går på Tyresö Gymnasium. Skolan har 1400 elever och för att få ekonomi i verksamheten har Tyresö kommun tidigare kommit fram till att maten måste lagas i ett centralkök. Maten lagas ena dagen och forslas ut till skolorna nästa dag för uppvärmning.

Nu har kommunen räknat på ett annat sätt och kommit fram till att det går att få ekonomi också i en lösning där maten lagas på plats!

Sens moral: Bättre skolmat är att vilja.

Läs Radio Stockholms inslag här:
Inslag Radio Stockholm 2010-01-28

Claudio Skubla